Tisdag eftermiddag och jag sitter och längtar tills kvällens champions league.

Jobbet är ok, men pendlandet håller sakta men säkert att konsumera min själ och livsglädje.

Det som är mest enerverande med att åka kommunalt är alla andra människor. Kommer jämt och ständigt på mig själv med att lyssna på andra människors random ass, och ibland helt galna, samtal. Ska förse er med ett exempel: stod på perrongen igår och lyssnade på en liten kille, mellan 18-19 år gammal, prata med sin vän om att det är samhället som tvingar in oss i förhållande och att det var helt fel. Den här lilla skiten fortsatte sedan med, att han ville ha sju olika tjejer att bedriva otukt med och som i sin tur kunde vara med vem och hur många de ville. Han brydde sig inte eftersom hela konceptet med kärlek/förhållande var något som samhället tvingar på en. Snacka om att all moral/anständighet är borta och att vi är på väg mot ett samhällsförfall utan dess like med sådana parasiter i samhället. Just denna pärla till konversation fick mig att byta perrong och ta ett annat tåg eftersom jag förmodligen hade puttat ner honom framför tåget om jag hade varit tvungen att fortsätta lyssna på hans skitsnack.

Har också upptäckt att pendlandet har gjort mig lite galen. Har nu åkt samma tåg i kanske 4 veckor och nästan varje morgon satt mig på samma plats. Häromdagen så sprang en gubbe in framför mig och satte sig på ”min” plats. Jag blev helt vansinnig och det förstörde hela min morgon. Man är fan bra galen när något så trivialt bara fuckar upp hela ens dag. Visste inte ens om att jag var en sådan rutinmänniska.

Men nu ska jag hem och njuta av en lugn kväll med lite fotboll. Så jäkla najs ska det bli :D

Ha det najs / Super